Så kan det vara.. den som står en närmast kan svika. ordentligt.
Sorgligt men sant.
Jag kan inte för allt i världen förstå hur det kunde bli så här.. varför?
Om jag bara kunde läsa dina tankar..
Jag är inte arg. jag är besviken. riktigt besviken.
Om du bara hade stått för det du gjort enda från början, så hade jag blivit glad.
Jag hade förstått och förlåtit dig.

Men det är aldrig försent.
Det viktiga är att man förklarar för sig och står för det man har gjort. Det är modigt. och det rätta.
Just nu är du bara feg.
Du vill inte inse det. Du blundar för det.
Eller också tänker du på det hela tiden och ångrar dig.
Men du tror att det är försent nu. Du tror att det gått för långt.
Då är det bättre att slippa ta smällen tycker du.
Det har gått för långt, men det är fortfarande aldrig försent.
Det får du inte glömma.

Jag kommer att stå här och vänta tills du vågar.
Tills du tänkt efter.
När du förstår att ett misstag kan vara ett misstag och det är okej. Alla gör sina misstag.
Men att det är mer fel att sen inte stå för det och bara dölja det. Det är riktigt dåligt.

Hoppas bara att du inser att det skulle göra allt bra.
Annars får man gå med det hela livet ut. Och jag kommer aldrig mer att kunna lita på dig i så fall.
Men om du visar ånger och förstår hur fel det var, så kommer jag att inse att jag kan lita på dig. Då inser jag att du lärt dig av dina misstag och aldrig kommer att göra om det.
Då skulle allt så småningom bli bra igen. Jag skulle kunna förlåta.
Man ska alltid förlåta.
Men jag kan inte förlåta ifall du inte kommer till mig och säger som det är.
Tyvärr. Då kan inte allt bli som vanligt igen.

Men hoppas du tänker till nu. Nu vet du vad jag tänker.
Det gäller bara att vara modig och ta steget.
Jag står öppen och väntar.
Väntar på dig.

Du vet vem du är.

</3       <---- Du har nyckeln.  <3